ja vad ska man säga, den här dagen har inte varit bra över huvudtaget. det har varit väldigt nära att jag skulle äta något jag inte får, det är ännu svårare för mig nu när jag är ensam hemma. mamma och pappa är bortrest och min syster är hos hennes kille. jag försöker ändå komma över denna känsla att jag vill ha något att äta. det skulle varit väldigt skönt att gå ut och gå men tyvärr har det regnat i nästan två dagar nu - inget vidare väder att gå ut i direkt. alltså jag hoppas att den här känsla försvinner snart, för annars vet jag inte vad jag ska göra - annars vet jag faktiskt inte om jag kommer klara av detta. jag vill ju inte göra min familj besviken, men om jag fortsätter må så hör måste jag ju göra något. jag ska allafall försöka stå ut tills på måndag, för då har det gått en vecka, och det ska jag väll klara av?

kan ni tänka er att det bara har gått fyra dagar och att jag känner så här. det är helt galet, det är som ett beroende, det är väldigt svårt att sluta med något man har hållt på med så länge. som person tror jag man måste vara stark, för det är inte lätt, det är verkligen inte det. det ända man vill göra är att äta något.

ja g får forstätta kämpa, försöka aktivera mig med något - återkommer imorgon och skriver hur dagen gick.